Jag tänkte jag skulle sammanfatta hela min sommar i korta drag.

Jag börjar väl i juni.

12 juni 2009 var det dags att säga hej då till alla underbara människor som jag har gått med sedan förskolan, vissa av dem har jag bara gått i 4 år med, but still, underbara. Ibland smyger sig saknaden in, och ibland överväldigas jag av alla tankar på allt det nya folket jag kommer att lära känna. Jag fick några bra år mer er i vilket fall som helst!


Några dagar in på sommarlovet påbörjade jag min packning inför spanien resan som vi samlat ihop pengar till sedan årskurs 7. Det var väl inte riktigt någon som trodde att det skulle bli av, men det blev så perfekt det kunde bli. Dagen innan var vi ute på riddarön med ledarna på gymnastiken, när jag kom hem somnade jag och laddade inför flyget. Underbart hotel, återigen underbara människor, härliga soliga dagar och riktigt roliga kvällar och nätter. Höjdpunkten på detta sommarlovet, det slår allt med hästlängder. För varje dag som går längtar jag bara tillbaka mer och mer. Till den sköna värmen, stranden, puben och sist men inte minst våra norska killar! De sista timmarna som spenderades i deras lånehus var något av det roligaste jag gjort i mitt liv. Där lärde vi även känna dem, lite extra. En vecka som kommer att finnas i mitt hjärta, föralltid. Jag kommer ihåg hur vi riktigt tjatade ut hurricane, hope and glory (acoustic) och fairytale. Jag minns hur svårt jag hade att välja måltid varje gång vi var ute och åt, hur lång tid det tog för mig att välja kläder inför kvällarna. Det var mer än lyckat!


Väl hemma möttes vi av några fina veckor även i Sverige. Har träffat Ingemar, Kevin och Julia. Det gjorde jag samma dag som jag kom hem. Var så länge sedan jag träffade dem och Ingemar gör en alltid lika glad. Inget ord för det.
Några dagar senare kom beskedet att jag hade kommit in helt och hållet på John Bauer. Jag blev överlycklig och mina tårar bara rann ner för mina kinder. Nästan. Min dröm!

Sedan kom juli och vädret bestod mest av åska. Vi var nere i kristianstad och plockade jordgubbar, åt massvis, mcdonalds alldeles för mycket för min del också. Var nere i helsingborg och shoppade både i stan och på väla en alldeles för fin dag. De sista timmarna spenderades nere vid havet med vattenmelon, gott sällskap och en jätte fin strand med solnedgång!


Sedan satte vi igång med vattenpipa kvällarna med klöxhultarna, jag och evelina. Det var den tiden då vi började umgås mycket, real good! Jag tycker om den pinglan väldigt mycket ska ni veta. Yes i do. Hemma hos mig satt vi några kvällar, pratade och var allmänt sociala. En stor saknad som alltid kommer att finnas där. För you guys are the best.


Dagar gick och första riktiga festen trädde fram. Mattias 20års fest och en annan fest i a-huset. Det dansades med nytt folk, sjöngs till låtar jag aldrig förr har hört,  vi busade med mannen med kilten och man träffade nytt folk som bland annat Claes, Rickard, Sibbe, Johan, och Mattias. Härliga människor hela bunten. Båda festerna var hellyckade och jag är väldigt glad över att jag fick ta del av dem. Det har jag nog Johanna att tacka för skulle jag tro, så big thanks to you!


Nu är jag inne i den tiden då jag spenderade tre veckor på Ekebo, ett ålderdomshem, i diö. Där jobbade jag dag in och dag ut. Lagade frukost, dukade, städade, och pratade med de små söta tanterna och gubbarna. Jag tog moppen ut där i ur och skur. Och detta var även stunden då vädret inte riktigt höll hela vägen. Det var regn mest varje dag och solen sken yttepytte 1-2 timmar runt 9tiden. Kommande helgen första vecka var det dags för den årliga östersjö festivalen med tjejerna. Det var en helg fullspäckad med händelse som vi aldrig kommer att glömma. Mycket skratt i vårat tält, utanför tältet var det mycket älmhultsbor och man lärde känna mycket folk. Vi blev utsatta för att bli tagna av polisen, det förstörde vår kväll lite, men lika glada var vi för det.


Under tiden jag jobbade hann jag med att träffa Simon och Kasper som kommit till älmhult ändan ifrån Danmark. Tyvärr blev det inte mer än två gånger, vilket är alldeles för lite. Om jag tänker efter så kommer jag på att jag har faktiskt spenderat många dagar tillsammans med dem, och de för med sig minnen och händelser, så det var otroligt tråkigt att det blev så få träffar iår. Men har man jobb så hinner man inte med så mycket av det goda.
Jag fyllde år och fick fina presenter den 22juli. Då umgicks jag med Sara och Salome, dom saknar jag som bara den. Har bara träffat dem två tillsammans typ 3-4 gånger. Så himla tråkigt att det har blivit såhär.. På kvällen åt jag lunch på sorello med hela min familj, mysigt.

Jag har även varit med Sara och kollat på henne när hon tävlade i Lammhult, harit på tjejkväll hemma hos Johanna, inhandlat jävligt många skor,  saknat thailand, upptäckt ny musik, varit i mellby en molnig eftermiddag och efter det hade hela juli passerat.


När vi var inne i augusti började det fina vädret komma igång igen. Redan första dagen. Dagen då vi umgick med Daniel och John också. Fint folk och en mycket lyckad kväll.  Det blev flera dagars shopping i växjö och min plånbok blev bara klenare och klenare, but soo worth it!  Det blev sol och bad hemma hos Johanna med Eve och Elin, och senare på kvällen begav vi oss på fiesta hemma hos joel. Det slutade med poolparty och vi alla levde loppan.


Jag färgade håret, och tog min sista spruta under denna månaden också. Det blev en tripp till Åhus med Evelina och vi låg 6½ timme på stranden och solade. Brun som en neger var jag när jag kom hem. Besökte växjö återigen en hel dag för att gå på KarlOskar och se på rix fm. Vi skrek oss hesa hela kvällen och hade det jäkligt mysigt tillsammans. Dagen efter blev det Tosselilla för sol, bad och gocart!  Blev ännu mera shoppning för mig med Evelina, vi tågade på fel tåg och allt blev kaos
.


Jag avslutade helgen med en fest i liatorp där väldigt mycket folk var. Folk jag inte träffat under hela lovet, så det var riktigt rolig. Tjejförfest som aldrig kan bli misslyckad blev så bra det kunde bli. Som om det inte var nog var de Kvarnavallen dagen efter, där valde jag att ta det lugnt och bara prata med folket som befann sig på denna attracktion. Riktigt bra slut på lovet måste jag säga. Jag har ingen ångest över att skolan börjar, ingen panik, är bara skräckslagen. Det är så det ska vara tror jag. Man ska bli nervös över att byta skolaoch träffa nya människor. Det är sådant som kommer som en bonus. Det är så det ska vara.

Nu har jag ca 10 veckor bakom mig som jag kan titta tillbaka på. 10 veckor av lycka i dess renaste form.