"Kan du inte sätta på min kyckling?"

Känner på mig att det här kan bli ett ganska så långt inlägg.

Älmhult tog tåget till växjö klockan 11. Innan dess hade jag legat vaken i sängen och inte riktigt vetat vad som höll mig vaken. På tåget hände det märkliga saker som fick oss alla att vilja klökas lite extra. Vi var framme i växjö lite innan 12. Försökte hitta vår destination, som gick mindre bra. Efter ett x-antal samtal till x-antal personer kom vi fram till rätt lägenhet. I lägenheten hittade vi en fanny, en ida och en jenni. Vi pratade lite medans nytt folk stormade in. Vi satte igång med vårt julbak. Glögg, pepparkakor, knäck, snickerskaka och julkola. Emelie fick sig en fin present av älmhult, som jag tror hon uppskattade lite för mycket. När klockan hade sprungit i väg sina timmar och vi var mätta på både det enda och det andra begav vi oss mot stationen igen. En paus på lekplatsen där vi återigen fick bli 10år och snurra runt på gungorna som gjorde oss illamående. Det är konstigt att man alltid blir 6 år yngre när man umgås med lisa, amanda och julia. Fast in a good way. hehe. Tåget hem var samma gamla vanliga.

In i duschen när jag kom hem sedan ut till länshult. Där väntade oss vilt buzzspel, biljardtuneringar (som jag vann), prat, film, bad i badtunnan, lite till buzz och allt där emellan. Vi fick se en sida av robin, jag aldrig sett förut. En sida jag faktiskt inte skulle dö av att få se mera av, lite mera magmuskler skulle nog tillkomma, för skratt går inte att hålla sig för. Daniel slängde ur sig kommentarer hejvilt och filmen vi såg var allt annat än mild. Vid halv 3 kom pappa och hämtade oss och vid 4 sov jag som en stock.

Idag har jag som sagt tillbringat min tid med boken. En ganska märklig bok må jag säga.
bilder kommer när de kommer :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0