En söndag lika tråkig och seg som alla andra skulle jag väl påstå. Jag fick dock fint besök av sara, vi kollade som alltid några one tree hill avsnitt och skvallrade lite skvaller om det mesta. När hon begav sig hemåt igen så satte jag på en film, Marley and me. åhh, den är typ sorgligast. För man känner igen sig så jävla väl i den filmen. De får en liten valp, blir kär i den, och sedan försvinner den för gott. Jag grät flera floder kan jag ju säga.

For ner till träningen vid halv. Tränade. Kom hem, åt tårta och fikade. Super gott. Jag är stolt över mig själv som lyckades med detta mästervärk. hohoho. Jag tänkte skriva  klart idrottsledarskapen ikväll. Vid 11, då jag ligger i sängen och vrider och vänder på mig för att jag inte kan sova, för att klockan egentligen är 10.  Det blir en långt natt inatt, jag känner det på mig.  Men vad gör det? Vi går ju trots allt mot bättre tider.