säg ingenting till mig

Igårkväll bestämde sig jag och martina för att åka iväg huxflux. Efter mörker och några isiga vägar senare hamnade vi i häradsbäck, mitt i ingenstans. Vi var förvisso hos Matteus, men läget känns långt ifrån civilisationen. Där befann sig folk av alla möjliga slag. Människor jag kände, folk jag aldrig hade sett och så var de dem jag hade sett men aldrig riktigt pratat med. Jag och martina hängde mest hela kvällen med anton och jag vet inte riktigt vad som hände, men samtalen var allt annat är vanliga. Den där Lundberg har visst en hel del att prata om med några cider i kroppen. Lite Josefine och Nelly, lite dennis, lite simon och daniel, lite villepromille och lite forsmark. Det spårade ur när de började kleta blod på varandra, när klädde av sig nakna och när samtalen handlade om kalhyggen, skog och buskar. Grejen över grejen grejen(?) blev ett stort mysterium. Jag var glad att jag och martina återvände hem med bilen den tiden vi gjorde, vem vet vad vi mer hade fått vara med om.

Idag är det söndag för er som redan gått in i lovet och glömt veckodagarna. Jag har hunnit träna lite, varit och handlat och nu ligger jag i soffan och funderar på att dra igång en film. I väntan på ungstekt falukorv och potatismos. Lite blurrigt inlägg idag, känner jag. Hej svejs!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0