do you ever think of me?

Hallå igen.
har precis duschat och sådant efter tre långa timmars träning. Men ack vad skönt det var att äntligen få gympa lite. Känns hur längesen som helst jag gjorde det. Visserligen bara ca 5 veckor sedan jag var på hällevikslägret. Men 5 veckor är lång tid. Otroligt skönt iallfall. Jag är på gång, det är jag. Detta kommer bli en bra termin, jag känner det på mig. Tränade lite för mig själv i början, eftersom jag kom när alla redan hade värmt upp. Sprang lite mer än tio varv i salen, strecha, airtrack&trampett, styrka med pernilla, och töjning. Haha vilken smärta säger jag bara!  Men det är bra, vi ska bli viga! haha. Sen blev det återigen en massa airtrack och så. Kanon kul.

Stack hem lite innan sju, duschade och nu har jag slevat i mig lite nudlar. haha gud vad jag låter som en gris när jag skriver slevat. haha, jag lever upp till mitt namn, så sant så :) Men, så grisig är jag inte, så tro inget annat! Ikväll ska jag läsa klart de sidor jag har kvar att läsa ur boken, som förövrigt är helt lustig. Fattar ingenting. Nada. Men, kommer väl säkert in i den så småning om I hope.

Ja, trodde faktiskt det skulle bli annorlunda, men tydligen inte.
Jag överlever, det gör jag.


   over and out


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0