Pappa frågade mig om jag har gått och blivit kräsen. Jag kan inte förstå vad han baserar faktan på och med all sannolikhet har han fått något om bakfoten. Man är väl inte kräsen bara för att man föredrar att äta samma rätt lite för ofta, istället för att prova nya saker? Det enda jag faktiskt inte klarar av att äta är lever, allt med blod och bruna bönor. Big no-no på bruna bönor, trots att jag konstigt nog aldrig har ätit det. Fast så konstigt är det kanske inte, det ser ganska motbjudande ut. Jag är inte kräsen, bara lite noggrann med att kolla vad jag stoppar i mig och hur det smakar.

Där fick jag det sagt, inte för att papi sitter och läser min blogg (thank god för det) men nu vet ni om det. Kort och gott. Bastu Bada Bubbla - the three B's @ the H. Haganäs har för övrigt inte mycket att erbjuda mer än en stor, gul uppblåsbar rutchkana som jag för övrigt inte våga mig uppför. Nej, där ljög jag, jag klättrade faktiskt upp för att hjälpa badvakten, som inte ville bada, med att sätta dit en vattenslang. Sedan kröp jag ner, samma väg igen istället för att åka ner. Jag undrar var livsglädjen i mitt liv har tagit vägen? Jag brukade gilla sådana saker när jag var mindre. Kanske har det växt fram en kyckling inom mig. Chicken chicken.

Nu svamlar jag alldeles för mycket, blir så när det inte riktigt finns någon att tala ut med. Pizzan var äcklig idag och min lust att göra något försvann. Jag gräver ner mig i sängen i hopp om att det går en bra film på tv'n. Ett annat alternativ är att spela kort med martina, bli utskälld för att vara tråkig, sluta spela kort för att kolla film, somna och sedan vakna genom en spark i huvudet av en arg martina som anser att man inte borde sova när man kollar på film. Det är bara till att välja, helt enkelt. Nummer 1 eller nummer 2?

HEJ!