Jag kan inte rå för mer än att tycka att det är fruktansvärt mysigt att höra regnet smattra mot rutan. Jag hör också hur Molle ligger och drömmer från min rum, det låter som små hickningar. Jag förundras samtidigt över hur jag, ännu en kväll, kommer att sitta hemma med pappa vid sidan om mig. En kopp te och något gott kommer också att finnas vid min sida.

Efter att ha kollat på tävlingen om och om igen så blir jag mer besviken över vår andra plats. Upp med hakan, jag ser fram emot Västervik!
nu; män som hatar kvinnor